Dränering av källare

Tecken på att källaren behöver dräneras om

Saltutslag (vita kristaller) på källarväggen, färg eller puts som bubblar och släpper, mörka fuktfläckar efter regn, kvalstig eller unken lukt, och i värsta fall synligt vatten vid golvet. Symtomen beror på att det gamla dräneringssystemet slammat igen eller att fuktskyddet på muren tjänat ut – de flesta system håller 30–50 år. Läs mer om symtomen i guiden om fukt i källaren.

Så går en källardränering till

1. Besiktning och provgrop – firman gräver ofta en provgrop för att se grundens djup, murens skick och befintliga rör.
2. Schakt runt huset ner till under källargolvets nivå, i etapper så att grunden inte försvagas.
3. Rengöring av grundmuren – jord och gammal tjära avlägsnas, skador lagas.
4. Fuktskydd – isolerande dräneringsskivor (Pordrän/Isodrän) eller platonmatta monteras mot muren. Skivorna ger dessutom varmare källarvägg och lägre energiförbrukning.
5. Nya dräneringsrör läggs med fall till dagvatten, stenkista eller pumpbrunn, med spolbrunnar i hörnen.
6. Återfyllning med makadam och fiberduk, sedan befintliga massor och grovplanering.

Vad kostar det?

Källare är den dyraste grundtypen att dränera eftersom schaktet är djupast: 4 200–6 800 kr per löpmeter, eller ungefär 190 000–305 000 kr för en normalvilla med 45 löpmeter grund. ROT-avdraget – där även maskinkostnad får räknas in vid markarbete – sänker notan med ofta 30 000–45 000 kr. Detaljer i guiden om ROT-avdrag vid dränering.

Passa på när schaktet är öppet

När grunden ändå är frilagd är det billigt att samtidigt lägga ny dagvattenledning (dagvatten och stenkista), dra fiberrör eller el till förråd, sätta utekran och tilläggsisolera källarväggen utvändigt. Att öppna schaktet en gång till om fem år kostar många gånger mer.

Vanliga frågor